Titel: Jellicoe Road
Författare: Melina Marchetta
Antal sidor: 351
Utgivningsår: 2006
Handling: Taylor överges av sin mamma på 7-Eleven och växer upp på Jellicoes internatskola, där tillvaron präglas av gängkrig mellan ungdomarna i området. Taylor hinner bli 17 innan ledtrådar om hennes förflutna börjar dyka upp. 22 år tidigare råkade några ungdomar ut för en tragedi och på något sätt verkar deras öden hänga ihop med Taylors.
Tankar: Jag känner mig så kluven efter att ha läst
Jellicoe Road. Det var längesedan jag läste en bok som var så svår att få upp intresset för. 50 sidor, 100 sidor, 150 sidor innan suget efter att fortsätta läsa infinner sig. Många har skrivit att man får lön för mödan, bara man orkar ta sig igenom början. Med de raderna i bakhuvudet biter jag ihop och det visar sig att ja, man får faktiskt lön för mödan. När jag väl börjar få grepp om berättelsen (eller rättare sagt, när den väl får grepp om mig) är det omöjligt att sluta läsa. Kärlek, sjukdom, vänskap och dramatik,
Jellicoe Road har allt.
Tyvärr har jag lite svårt att bortse från berättelsens omständliga början. Under tiden som jag kämpar för att hålla isär karaktärerna och få handlingen klar för mig upplever jag att jag går miste om en stor del av boken (vad hände egentligen?). Å ena sidan tycker jag motstånd i böcker ofta är något positivt, det är i regel de böckerna som stannar kvar längst hos mig. Gränsen mellan att erbjuda motstånd och riskera att förlora läsaren på vägen är dock hårfin. Om det inte hade varit för bokbloggares varningsord gällande början hade jag förmodligen lagt undan boken.
Det positiva intrycket av
Jellicoe Road väger dock över. Efter en knackig början blir den ju faktiskt bara bättre och bättre, för att avslutas näst intill mästerligt när lösa trådar vävs ihop. En omläsning skulle förmodligen få mig att älska den.
Jellicoe Road rekommenderas till alla med en liten gnutta tålamod och finns att köpa hos
Adlibris och
Bokus.