Dubbelgångaren

Goljadkin lever ensam med sin betjänt i Sankt Petersburg. En dag blir han medveten om att han har en dubbelgångare, en man som inte bara är kusligt lik honom utan som dessutom bär samma namn. När dubbelgångaren blir anställd på Goljadkins arbetsplats verkar det som att han gör allt i sin makt för att bryta ner Goljadkin.

Dubbelgångaren är ett av Fjodor Dostojevskijs kortare verk med sina drygt 180 sidor. Det är en koncentrerad berättelse om en alldaglig mans vardag som snabbt utvecklar sig till en spännande roman om hur det mänskliga psyket blir allt mer pressat. Jag upplevde inte Dostojevskij som speciellt svår när jag läste Brott och straff, och jag upplever honom inte som svår den här gången heller. Den gamle ryssen har skrivit en spännande roman som är lätt att följa med i. Huvudkaraktärens obehag inför den främmande dubbelgångaren som plötsligt börjar ta över hans liv smittar snabbt av sig på läsaren. För den som vill läsa Dostojevskij men skräms bort av hans till omfånget större verk fungerar Dubbelgångaren precis lika bra.