Källa |
Brott och Straff av Fjodor Dostojevskij. Det är svårt att ta sig an "världens mest berömda roman" utan några förväntningar eller förutfattade meningar. Innan jag började läsa var jag övertygad om att jag hade en svår och tung bok framför mig. Det krävdes inte mer än ett par kapitel för att ändra uppfattning. Brott och straff visade sig vara en framåtdrivande spänningsroman vars nästan 650 sidor var oavbrutet fängslande med tänkvärda moraliska dilemman, skickligt skrivna dialoger och en del psykiskt jobbiga men effektfulla avsnitt. Boken lästes ut på 2-3 dagar, visserligen under tidspress men utan några större ansträngningar.
En del klassiker känns överskattade. Brott och straff hör inte till dem. Jag ser fram emot att läsa om den och framför allt, jag ser fram emot att läsa mer av Dostojevskij.
Jag hade höga förväntningar av Brott och straff och de uppfylldes med råge. Dostojevskij är en av få som jag är sugen på att läsa allt av (ändå har jag inget i bokhyllan nu, men jag siktar på Idioten härnäst).
SvaraRadera