Holden Caulfield är 17 år och har precis blivit relegerad från skolan. Istället för att möta upp sina föräldrar bestämmer han sig för att leva ensam och upptäcka staden. Under några intensiva dagar i New York hinner Holden gå på nattklubbar, möta gamla flickvänner och misslyckas med en call girl. J.D Salingers Räddaren i nöden (The Catcher in the Rye) skrevs i början av 50-talet och har kommit att bli en klassiker. Som en skildring av ungdomslivet och tidsandan i mitten av 1900-talet omtalas den ofta som en typisk generationsroman. Dessvärre har jag svårt att se vad som är så fantastiskt, trots att flera jag känner har talat mycket varmt om boken. Emellanåt är det lite småkul att följa huvudkaraktärens monolog och tankegånger, men det är allt. Jag blir snabbt uttråkad och får aldrig upp något större intresse, varken för Holden som person eller hans påhitt.
Räddaren i nöden är inte ens 200 sidor men har tagit flera dagar att läsa ut. Tyvärr går den här klassikern inte hem hos mig (men plus för 60-talets snygga omslag).
Han är en otroligt bra författare:)
SvaraRaderaJag kan inte påstå något annat än att jag håller med dig. Och det tog verkligen tid att läsa boken, trots det simpla språket.
SvaraRadera