 |
| Källa |
Tillbringar dagen i pluggfåtöljen och läser texter om genrehierarkier och kvinnor i litteraturhistorien. Torra rubriker som döljer spännande innehåll. Händerna är gulfläckiga efter markeringspennan. Skickar iväg en ansökan till fortsättningskursen nästa termin och inser att jag har valt bana. Efter ett gäng strökurser om allt mellan himmel och jord finns det plötsligt inte på kartan att läsa något annat än litteraturvetenskap.
Jag utbildar mig till arbetslöshet, menar en del. Möjligt. De senaste åren har jag försökt tänka strategiskt, ta hänsyn till arbetsmarknaden och prognoser. Dessvärre saknar jag både intresse och fallenhet. För något som ger jobb dvs. Trots tappra försök att stå emot trillar jag ner i humaniora-träsket och trivs med tillvaron. Framtiden löser sig (lyckas jag intala mig själv de få stunderna som jag inte tänker, undrar eller ororar mig.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar