Titel: Fågeln som vrider upp världenFörfattare: Haruki Murakami
Antal sidor: 742
Utgivningsår: 1994-1995
Handling: Toru Okada lever ett stillsamt liv i Tokyo med sin fru Kumiko. När deras katt försvinner startar en kedja av händelser som får tillvaron att rubbas. En kort tid efter kattens försvinnande kommer inte Kumiko hem på kvällen. Även hon har försvunnit. Toru gör sitt bästa för att förstå vad som håller på att hända. Han få anonyma sexsamtal på telefonen, blir vän med en något udda grannflicka, lär känna ett par systrar uppkallade efter öar i medelhavet och en gammal löjtnant från andra världskriget. När förvirringen blir total söker Toru lugn i en torrlagd brunn.
Tankar: Att räkna upp en rad konkreta händelser räcker egentligen inte för att beskriva Fågeln som vrider upp världen. Det mesta i boken är snarare väldigt abstrakt. Berättelsen rör sig mellan tid och rum, verklighet och surrealism. Karaktärer byter skepnader. Luddigt? Ja, men det är precis det som jag tycker om. Samtidigt är Haruki Murakami ytterst noggrann med vissa konkreta detaljer, i synnerhet när det gäller mat (vilket jag gillar!). Detaljer får ta utrymme och berättandet får ta tid, Murakami lyckas utan att tappa läsaren på vägen.
Tyvärr tror jag att tidpunkten för den här boken inte var den ultimata. För drygt en månad sedan läste jag ut Kafka på stranden och blev blixtförälskad. Fågeln som vrider upp världen hamnar med andra ord lite i skuggan. Det är en bra bok, men med Kafka på stranden så färskt i minne kan jag inte låta bli att jämföra. Fågeln har långt ifrån samma driv och jag blir aldrig riktigt så fäst vid karaktärerna som jag har blivit i tidigare böcker. Jag älskar dock hur Murakami återigen lyckas väva ihop en mängd olika trådar, händelser och karaktärer till något som mot slutet av läsningen blir allt mer enhetligt. Det är alltid lika spännande att följa hur hans berättelser tar form, alltid lika svårt att förutsäga hur de ska sluta.
Fågeln som vrider upp världen är kanske inte det första man ska läsa av Murakami, men den är absolut läsvärd för den som vill fördjupa sig i hans fina och intressanta författarskap. Berättelsen om Toru är trots allt ganska fantastisk i sin helhet. Finns att köpa hos Adlibris och Bokus.
Jag tycker det här är en av Murakamis bästa. Jag läste den tidigare i sommar efter att ha haft en paus från Murakami några år. Kafka på stranden tyckte jag däremot var superduperdålig och en riktig besvikelse. Jag tror att det är centralt att man inte läser för många Murakami på rad, för då blir det tjatigt. Kafka på stranden var en i en lång rad böcker av samma författare som jag läste med kort mellanrum.
SvaraRaderaJag tror att du har helt rätt i att man inte ska läsa för många Murakami på rad. Fågeln är den tredje boken på kort tid som jag läser av Murakami, och jag misstänker att läsupplevelsen hade blivit starkare om jag hade vilat lite från Murakami innan jag tog mig an den. Men det är lättare sagt än gjort, när man upptäcker något som är så bra vill man ju bara ha mer! Nu ska jag dock lägga band på mig själv och pausa lite innan det blir dags för nästa :)
RaderaJa, detta är ju definitivt en författare som jag i alla fall måste testa! Fast jag är lite orolig för att jag vill gilla lite för mycket och det känns egentligen inte alls som en författare som är typisk mig. Men man ska ju ge allt en chans.
SvaraRadera