Titel: Vågorna (The Waves)Författare: Virginia Woolf
Antal sidor: 320
Utgivningsår: 1931
Handling: Vågorna skildrar några vänners liv från barndom till ålderdom. Det är Louis, Jinny och Rhoda, den moderliga Susan, intellektuella Neville, Percival, som tidigt omkommer i en ridolycka och Bernhard, som älskar berättelser. Vännernas liv beskrivs inom loppet av en dag och interfolieras av stycken om vågorna och dess omgivning, från gryning till skymning.
Tankar: På våra stora internetbokhandlar lyder beskrivningen av boken så här: "Vågorna har liknats vid ett impressionistiskt måleri och en symfoni, men närmast kommer man nog om man liknar den vid ett stycke kammarmusik för sex stämmor." Luddigt, eller hur? Beskrivningen ringar in Vågorna ganska bra, för ja, den är luddig. Modernistisk, experimentell och drömlik, i den bemärkelsen att tydliga bilder och situationer avlöser varandra utan någon egentlig logik.
Stundtals är Vågorna näst intill obegriplig och jag får känslan av att Virginia Woolf retas lite med läsaren. Men jag tänker att det gör inte så mycket, jag måste inte förstå allt. Stora delar är så vackra och mästerliga att det liksom väger upp allt annat. Beskrivningarna av natur, miljö och hur karaktärerna utför olika handlingar liknar ingenting annat jag har läst. Jag upplever dock att Vågorna gör sig bäst i små doser, annars blir det lätt för mycket av det goda (tänk söta och mäktiga efterätter som är goda i början men ger illamående vid överdosering).
Vågorna kräver lite tålamod och god vilja men är i slutändan värt allt besvär. Framför allt är den ett måste för alla som gillar Virginia Woolf. Finns att köpa hos Adlibris och Bokus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar