 |
| Sapfo - Källa |
Den här veckan är det jag, Homeros, Sapfo, Sofokles och Vergilius. Gammalt och tungt. Eller? Delar ur Homeros Odysséen är lästa. Trots att verket platsar bland den äldsta bevarade grekiska litteraturen är texten förvånansvärt lättläst. Språket är vackert och historien är spännande. När det kommer till Sapfo är jag positivt inställd redan från början, mest för att hon som kvinna är en frisk fläkt bland antikens gubbar. Dikterna i sig lämnar inget att önska. Lyriken är vacker, full av längtan, begär och kärlek. Att den i många fall även ger uttryck för kvinnlig homosexualitet gör att texterna känns yngre än vad de är. Sapfo är en poet värd att läsas.
 |
| Ur Kung Oidipus - Källa |
Sofokles då? Läsningen utgörs av tragedin Kung Oidipus. Det är ett gripande drama om Oidipus som omedvetet dödar sin egen far och lever i ett förhållande med sin mor. Den ende som jag inte kommer överens med är Vergilius, författaren till nationaleposet Aeneiden. Trots att jag är en relativt van läsare av äldre texter känns språket fruktansvärt tungt. Så tungt att jag knappt lyckas få något sammanhang i berättelsen över huvudtaget. Det stör mig att jag inte få något grepp om den här texten. Så fort jag får tid över kommer jag göra nya försök att knäcka koden i Aeneiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar