Kungens rosor

Titel: Kungens rosor
Författare: Moa Martinson
Antal sidor: 283
Utgivningsår: 1939

Handling: Mia i Norrköping har hunnit bli sexton år och har lämnat tillvaron hemma hos sin mor Hedvig. Efter en tid som barnpiga får hon arbete som brödskärare på en fin restaurang. Bland de anställda lär hon känna den vackra kvinnan Ada och kyparen Rurik, som är övertygad om att Mia skulle passa bra som revolutionär. Så småningom hamnar hon i Stockholm, där den ena motgången avlöser den andra.

Tankar: Kungens rosor är den avslutande delen i Moa Martinsons trilogi om Mia. På två punkter skiljer sig den sista romanen väsentligt från de föregående:

1. I Kungens rosor förmedlas berättelsen genom en extern berättare i tredje i person. Tidigare har berättarrösten tillhört Mia själv. Det här gör att distansen mellan läsaren och huvudpersonen ökar något, vilket jag tycker är lite synd. Det skulle vara intressant att veta hur Martinson tänkte när hon valde att byta perspektiv.

2. Mia är äldre och har flyttat hemifrån. Berättelsen är inte längre lika fokuserad på familjen och hennes upplevelser i hemmet, utan skildrar en ny erfarenhet hos Mia: Arbetslivet. Det är intressant att få ta del av Mias nya vardag, men så småningom blir det lite enformigt att läsa om hennes arbete som brödskärare. Mot slutet tar dock berättelsen fart igen och då är det svårt att lägga undan boken. För första gången i trilogin börjar Mia medvetet reflektera över den svåra situationen som hon och andra arbetare befinner sig i. Det känns tomt att behöva skiljas från Mia nu, jag hade gärna följt flickan från Norrköping genom några böcker till.

Kungens rosor är, liksom de två tidigare delarna i trilogin, mycket läsvärd. Böckerna om Mia är lärorika och fulla av svensk socialhistoria, och därför gör det egentligen inte ett dugg att vissa partier tenderar att kännas enformiga. Kungens rosor rekommenderas och finns att köpa hos Bokus och Adlibris.

Kyrkbröllop

Titel: Kyrkbröllop
Författare: Moa Martinson
Antal sidor: 258
Utgivningsår: 1938

Handling: Åren går i Norrköping. Det råder arbetslöshet och strejk bryter ut i staden. Proletärflickan Mia följer konflikten mellan klasskämpar och strejkbrytare, hon får i uppdrag att vara tärna på sin mosters bröllop och går som 14-åring ut med områdets bästa betyg.

Tankar: Kyrkbröllop är den andra delen i trilogin om Mia, och klart bättre än den första som jag upplevde något spretig. Den här gången struktureras berättelsen kring några få större händelser, romanen känns enhetlig och är mer behaglig att följa. Jag fortsätter att fascineras av Mia, kvinnornas strävsamma, oupphörliga arbete och deras förmåga att glädjas över det lilla.

Kyrkbröllop ger en bra bild av tillvaron i Sverige under tidigt 1900-tal och är klart läsvärd. Finns att köpa hos Adlibris och Bokus.

Pausläsning

Idag ramlade äntligen Vi läser ner i brevlådan! Perfekt läsning i kaffepauserna mellan oppositionsförberedelser. Trots att det är mycket att göra så här i slutet av terminen försöker jag ändå njuta av de sista veckorna. Börjar redan få separationsångest från studierna...

Läsa om böcker?

I helgen har jag laddat batterierna inför terminens slutspurt med morsdagsfirande, utflykter i kvällssol, morgonpromenader och mysig fika inne i ett blött och blåsigt Stockholm. Nu tänkte jag runda av söndagen med veckans bokbloggsjerka, där frågan lyder: Brukar du läsa om böcker?



Jag vill gärna läsa om en del böcker, dessvärre blir det sällan av. Tidsbrist och andra böcker som väntar på att läsas är väl den främsta anledningen. Några som trots allt har blivit lästa både en och två gånger genom åren är ungdomsklassikern Pollyanna av Eleanor H. Porter och Ett hål om dagen (Holes) av Louis Sachar, även den en ungdomsbok som rekommenderas varmt. Andra favoriter som har blivit omlästa är Per Anders Fogelströms böcker i stadsserien och Emily Brontës Svindlande höjder (Wuthering Heights). Tack vare en omläsning av den sistnämnda upptäckte jag hur bra den faktiskt är, något som säger en del om hur givande det kan vara att läsa om böcker.

Bröder i brevlådan

För nästan en vecka sedan skrev jag om beställningen av Bröderna Lejonhjärta, och nu har den äntligen kommit! Så himla fin, framsidan, illustrationerna och så klart berättelsen.

Och grattis till världens bästa Emil som fyller 50 år! Nästa bok i Lindgren-samlingen som flyttar in får nog bli just Emil i Lönneberga.

Mor gifter sig

Titel: Mor gifter sig
Författare: Moa Martinson
Antal sidor: 284
Utgivningsår: 1936

Handling: Proletärflickan Mia lever med sin mamma i Norrköping runt sekelskiftet 1900. Deras vardag präglas av fattigdom, hårt arbete och ett ständigt kringflyttande, men också av små enkla ljusglimtar i livet. När mamman gifter sig kan Mia inte förstå vad det ska vara bra för, varför behöver de en stökig man i sina liv?

Tankar: Mor gifter sig är första delen i triologin om Mia. Läsningen börjar lite motigt och jag har svårt för att vänja mig vid det relativt sakliga, på gränsen till ytliga, sättet som händelser redogörs på. Så fort jag har lärt känna karaktärerna lite bättre kan jag dock inte låta bli att tycka om den här berättelsen. Det är svårt att inte gripas av Mia, som mitt i all fattigdom bara är en liten flicka som vill bli accepterad av sin omgivning. Dessutom fascineras jag av mammans oupphörliga slit för en dräglig tillvaro. Tyvärr är Mor gifter sig lite väl fragmenterad för att helt falla mig i smaken, men som proletärroman är den mycket intressant och jag ser fram emot att följa Mia i de två följande delarna.

Mor gifter sig finns att köpa hos Adlibris och Bokus.

Efter mörkrets inbrott

Titel: Efter mörkrets inbrott
Författare: Haruki Murakami
Antal sidor: 237
Utgivningsår: 2004

Handling: Mari kan inte sova och spenderar natten ute i Tokyo. Av en slump korsas hennes vägar med en ung jazztrombonist, en kvinnlig, före detta brottare och en kinesisk prostituerad som har blivit misshandlad. Hemma ligger Maris syster som, till skillnad från henne själv, inte kan vakna.

Tankar: När jag för drygt ett år sedan läste min första bok av Haruki Murakami, Norwegian Wood, tyckte jag att den var fin men klyschig och blev väl inte så jätteimponerad. Efter mörkrets inbrott är något helt annat. I gränslandet mellan dröm och verklighet förmedlar Murakami en spännande berättelse som präglas av ett stort lugn och enormt driv. Visst är det motsägelsefullt, men det fungerar. Jag är svag för upplägget och fastnar för hur läsaren får inblick i några udda figurers liv inom en begränsad tidsram. Känslan av stadspulsen i nattens Tokyo är svår att sätta fingret på men finns närvarande genom varje sida. Lugnet. Drivet. De slumpartade mötena mellan individer som lockas ut i natten. Boken är omöjlig att lägga ifrån sig och långt ifrån klyschig. Vill läsa mer av Murakami, helst nu.

Efter mörkrets inbrott är koncentrerat berättande när det är som bäst. Finns att köpa hos Adlibris och Bokus.