Den unge Werthers lidanden

Källa

"... den lilla smula förstånd, som den ene kan ha mer än den andra, gör varken från eller till, när passionen rasar..."

Meningen ovan är en bra sammanfattning av Den unge Wertheres lidanden, skriven av Johann Wolfgang von Goethe. Boken från 1774 är en roman i brevformat, där den unge Werther genom brev till sin vän beskriver sin tillvaro och sin stora förälskelse i Lotte. Den unge Werthers lidanden har starka förromantiska drag och skiljer sig märkbart från tidigare böcker, präglade av upplysningen.

Jag har svårt att ta till mig berättelsen om den olycklige Werther. Att den väcker stor uppmärksamhet när den ges ut kan jag förstå. Det intima och passionerade greppet är nytt och förmodligen ganska uppfriskande efter en tid med moralpredikan om människans sunda förnuft. Det kan hända att mina 2000-talsögon är förstörda av senare böcker på samma tema. Jag upplever mest Werthers oändliga ältande i brev efter brev som långtråkigt och tjatigt. Den unge Werther må ha varit först, men det finns många efterföljare som är betydligt bättre. Intressant läsning ur litteraturhistoriskt perspektiv men inget mästerverk i sig.

Robinson Crusoe

Källa

En fin, solig helg summeras med läsning, årets första löprunda, träningsvärk och ännu mer läsning av klassikernas klassiker.

Robinson Crusoe skriven av Daniel Defoe andas tidigt 1700-tal och upplysning. Boken handlar om Crusoe som ensam överlever ett skeppsbrott och flyter i land på en öde ö där han sedan tillbringar 28 år av sitt liv.

Berättelsen är underhållande. Det är skickligt av Defoe att upprätthålla intresset hos läsaren trots att en stor del av boken kretsar kring en person som befinner sig på en och samma plats. Vid några tillfällen blir jag lite irriterad - visst, Crusoe möter fler motgångar än de flesta, men trots det känns det som att mycket i hans kamp för överlevnad går för lätt. Bortsett från det uppskattar jag boken, främst av två anledning. Robinson Crusoe är en äventyrsroman som med ett tidlöst koncept som fortfarande fungerar. Vill man ha ut mer av berättelsen bjuder boken dessutom på tydliga spår av sin tid som brittisk kolonisering och upplysningstidens tankar sunt förnuft.

Bokrea

Det har varit dåligt med fynd på bokrean för min del i år. Vid sidan av kurslitteraturen försöker jag minska antalet olästa böcker i hyllorna. Den närmsta tiden har jag med andra ord ett halvhjärtat köpstopp som håller mig borta från allt vad bokrea heter. Fram till idag. När jag strosar förbi några utplockade bokhögar på Åhléns får jag syn på Utrensning av Sofi Oksanen. Är inte helt förtjust i det udda formatet men hoppas att innehållet är bättre.

Prinsessan de Clèves

Källa

Prinsessan de Clèves, en 1600-talsklassiker skriven av Madame de Lafayette. Berättelsen utspelar sig under 1500-talet vid det franska hovet. En ung, nygift kvinna blir en kort tid efter sitt bröllop förälskad i en annan man.

När jag börjar läsa är jag osäker på vad jag ska vänta mig. Boken står som en del på litteraturlistan och i ärlighetens namn - så fort något ska läsas under tvång blir det omedelbart lite tyngre. Lafayette börjar ganska tidstypiskt med en lång, detaljerad släktskildring. Namn efter namn, relation efter relation. Något som ansågs spännande förr i tiden känns inte riktigt lika kul idag. Det är lätt att tappa intresset efter en sådan början. Men. Lyckas man bara ta sig igenom början har man en fantastisk berättelse framför sig. Fram emot slutet kan jag inte sluta läsa.  Det är mer än en berättelse om kärlek med hinder på vägen.

Beskrivningen på adlibris.com sammanfattar mycket väl: "Det handlar om en kvinnas rätt att själv bestämma över sitt öde, och om det olyckliga i att andra beslutar i hennes ställe. Mme de Lafayettes behärskade sätt att säga vad hon tänkte i "Prinsessan de Clèves" är ett mästerstycke. Utan att säga för mycket klargör hon att utan kvinnornas likaberättigande blir kärleken omöjlig."

Gedin om böcker

Källa

Äter frukost framför tv:n och ser en intervju med Jessika Gedin, ny programledare i Babel som börjar imorgon. På väg in till föreläsningen lyssnar jag på hennes sommarprat från 2007 där hon pratar så inspirerande om böcker, läsning och andra små delar ur livet. Fint tidsfördriv för den som behöver slå ihjäl en timme.

Fynd till hyllan

Det är fint med second hand. Senaste fynden till hyllan - Jurtjyrkogården, Den allvarsamma leken och Svindlande höjder för 20 kr/styck. Känner att det är på tiden att jag fyller i min stora King-lucka. De andra böckerna blir ett fint tillskott till klassikersamlingen.

Hon älskade

Källa

Slutet av februari och Hon älskade av Helena Henschen bjuder på fina lässtunder. Under ett par soliga dagar klarar jag av årets första balkongläsning. Med något gråare väder idag får jag hålla till godo med läsfotöljen och te, vilket är helt okej det med.

Henschen berättar historien om sin farmor Signe Thiel. Under sitt liv kämpar hon för ett bättre samhälle, arbetar med kvinnofrågor vid sidan av Ellen Key och gömmer judiska flyktingar under andra världskriget. Efter två äktenskap och sex barn hittar hon sin livslånga kärlek i den tyske hjärnforskaren Oskar Vogt.

Hon älskade är en gripande bok om en faschierande kvinna. Jag njuter av att få ta del av Signes liv och genom henne få en ytterligare pusselbit i det historiska pusslet. Henschen skildrar inte bara sin farmor utan även en del av Sverige under 1900-talets första hälft. Det vackra språket ger boken ett ytterligare plus och jag är så glad över att jag inte lät den stå kvar som hyllvärmare en dag till.