Titel: Kvinnor och äppelträdFörfattare: Moa Martinson
Antal sidor: 233
Utgivningsår: 1933
Handling: Sally och Ellen är avlägsna släktingar som växer upp i Norrköpings arbetarkvarter utan att känna till varandra. När de senare möts i vuxen ålder utvecklas en djup vänskap. I deras tillvaro med fattigdom, födslar och alkoholiserade män finner de stöd hos varandra.
Tankar: I sin debutbok från 1933 skriver Moa Martinson liv i en för Sverige och tiden ganska typisk liten by. Det är fattig landsortsmiljö i början av 1900-talet, udda invånare och skvaller mellan gårdarna.
Parallellt med Sally och Ellens liv skildrar Martinson en mängd ytterligare (ofta ganska tragiska) levnadsöden, något som gör att hela det lilla samhället får liv och blir mer än en grå kuliss. Tyvärr har jag svårt att få grepp om boken under de första hundra sidorna. När berättelsen glider mellan Ellen och Sallys uppväxtår saknar jag en karaktär att luta mig mot och bry mig om. Halvvägs in i boken känns det dock som att både karaktärerna och jag som läsare landar i handlingen, och berättelsen gör därefter ett stort lyft.
Kvinnor och äppelträd är på många sätt en mörk berättelse där barn far illa och vuxna slits ut, men det är också en berättelse om vänskap, kärlek och hur lite som krävs för att vardagen ska bli mindre grå. (För mig som är svag för historia är det ett extra plus att få inblick i hur man förhöll sig till första världskriget som rasade ute i europa, eller att få läsa ett helt avsnitt om hur radion flyttade in i hemmet.) Martinson har skrivit en mycket läsvärd klassiker som finns att köpa på Adlibris och Bokus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar